Om Bergslagen

Bergslagen är ett kulturgeografiskt område som i grova drag innefattar norra och västra Västmanland, södra Dalarna, östra Värmland och sydvästra Gästrikland.

Bergslagen började bebyggas under medeltiden och någon gång på 11-1200-talet lärde man sig bryta malm ur bergen och utvinna järn genom smältning. På 1750-talet svarade järnet för 70% av Sveriges export och Sverige var en av världens främsta järnproducenter.

Järnet smältes i masugnar (hyttor) och som mest fanns det 400 masugnar i drift i Bergslagen. Under 60-, 70- och 80-talen lades gruva efter gruva ned och den sista masugnen släcktes 1981. Konkurrensen från omvärlden gjorde att det inte längre var lönsamt med gruvdrift i Bergslagen. Denna långa tidsepok har givetvis lämnat sina spår; såsom gruvor, hyttor, smedjor, herrgårdar, bergsmanshem och arbetarbostäder.

Bergslagen har fått sitt namn av att bergsmännen (jordägare med malmförekomster) slöt sig samman i arbetslag, så kallade bergslag. Det fanns 17 järnbergslag i det område som idag kallas ”Bergslagen”.